Idol 2008 - bara att njuta av underhållningen

Jag råkar veta att jag är långt ifrån den enda som bara tittar på Idol i början, då alla som gör bort sig är med. Ikväll var det tydligen premiär och jag lade vartenda skjutspel åt sidan för att få skratta och ha roligt åt juryns förskräckta miner.

Jag förstår mig på dem som bara ställer upp för att få sig en riktig hacka av juryn; det är ju så grymt kul. Däremot de som ställer upp för att de tror att de kan sjunga och i själva verket låter som förkylda hackspettar i en burk, de kan jag för mitt liv inte begripa mig på. Visst har vi alla roligt, men hur kul är det att göra bort sig när man visar att man är allvarlig i det man gör?

Nu låter jag som en tråkmåns, men det är juryns roliga kommentarer och inte tårade ansikten som gör att jag sätter på TVn när det vankas idol. All heder åt den modige, men jag skulle kalla mig själv mer musikalisk än många av de som sjöng idag. För att jag sjunger bättre? Nej. Men för att jag vet att jag inte kan. Jag kan spela in min egen röst och inse att: ok, jag var en duktig sopran när jag var liten, den tiden är över.

Så min åsikt är att för att inte förstöra för sig själv måste man lära sig inse sina begränsningar, eventuellt inte ha så bråttom. Ge det lite mer tid! Lyssna! Ta lite sånglektioner!

Men lyssna för all del inte på mig nu! Det skulle ju göra programmet mindre kul än det är! Glöm allt ni just läst och ge gärnet!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer: