Mest koncentrerade? Servitörer eller spelservitörer?


Det bästa med att spela servitörsspel (eller ”restaurangspel”, vad man nu vill kalla dem) är att det är helt upp till en själv hur lyckad man är. Personen man styr blir oftast inte trött av sig själv, utan det är bara en själv som kan tröttas ut av processen att springa in efter notan, och ut med mat, och ut med nya beställningar.

Jag har råkat ut för rejält blandad kvalitet när det gäller servitörer och servitriser i den riktiga världen. I många fall har det lett till total frustration, när man inser att man själv troligtvis kunnat göra mycket bättre ifrån sig (för jag har fått så många poäng i ett servitörsspel). Men man måste väl också ha i åtanke att de som serverar är riktiga människor av kött och blod. Och de har brister.

Däremot kan jag tycka att det påfallande ofta är fallet att ganska så blåsta personer får jobb som servitörer. Det känns lite fel eftersom man måste vara snabbtänkt, bra på att lösa problem, och ha väldigt bra minne, om man tar sig an arbetet. Kanske skulle de vinna på att spela actionspel som servitörer på en restaurang? Man kan börja i änden ”hamburgerhak” och så klarar man kanske av ”Värdshuset Vita Duken” efter ett tag. Först därefter kan man ta sig an de riktiga ställena.

Onlinespels-kompetenstest. Ingen dålig idé!

Inga kommentarer: