Kommer matspelen bli annorlunda?

Är det inte mycket prat om mat numera? I synnerhet vad beträffar de råvaror vi sätter i oss. Aldrig förut har väl diskussionen om köttets miljö- och hälsofarliga aspekter varit så aktuell. Och i samband med det så bubblar den aldrig sovande djurrättsfrågan upp till ytan och gör sig påmind. För första gången på evigheter noterades i våras en minskning i köttkonsumtionen i Sverige. Det är spännnade tider för växtbaserade alternativ?

Vore det inte roligt då om det kom ett matspel där man helt och hållet lagar eller serverar vegansk mat? Svar jo, det vore det. Ett spel där man lagar rätter med bönor och linser och quinoa, eller varför inte broccoli, seitan, nötter, frön - alla härliga veganska proteinkällor. För det finns många! Till skillnad mot vad många tror är det i vare sig teorin eller praktiken svårt att få i sig tillräckligt med protein som vegan. Kalcium, järn och omega är inte heller något problem. Faktum är att det bara finns ett kosttillskott som veganer rekommenderas att ta (tillsammans med alla människor över 50, oavsett diet), och det är B-vitamin. Vitamin B12, för att vara exakt. Denna vitamin kan enkelt inhandlas på Apoteket, och kostar heller inte särskilt mycket (150 tabletter för 97 kronor - ta man då en tablett dagligen blir årskostnaden inte högre än motsvarande ett par biobiljetter).

Veggosar runtom i Sverige väntar nu på att vegetarianismen och veganismen ska nästla sig in överallt - från matbutikerna till matprogrammen och vidare till de gratis matspelen online.

Ser man på, det blev ju faktiskt ett inlägg så där lite plötsligt! Det har gått nästan sju och ett halvt år sedan bloggen startades, och än kan man inte säga att den är död!

Om studentliv och studielån

Jag får allt mindre tid till onlinespel, om jag ska vara helt ärlig. Studierna tar gradvis över hela min existens, och när de är över kommer jag vara så upptagen med att betala tillbaka mina studielån så jag väl knappast kommer hinna spela då heller. Jag skriver till och med en del om studier och studielån på en annan blogg.

Ibland blir det dock att man lite i smyg kör några omgångar TG Motocross Australia, eller andra godingar som man flyr till när man helt enkelt inte orkar något annat. Ett sådant tillfälle är exempelvis när man får ett brev där det står hur stor ens studieskuld är. Man blir då så deppig så att det inte finns någon annan utväg än att fly till gratisspelens underbara värld.

Quizkampen och en ny reseblogg

Det här inlägget tänkte jag tillägna en ny blogg - LevaUtomlands.se, men måste få skriva lite om ett spel först. Jag har nyligen blivit frälst av Quizkampen - ett fantastiskt spel från FeoMedia som har den särskilt positiva egenheten att det är mycket allmänbildande. Man spelar antingen mot vänner och bekanta som också har spelet, eller så spelar man mot slumpade motståndare lite varstans ifrån. Varje match är sex ronder, och av dessa får man själv välja ämne tre gånger (ämnesvalen begränsas dock till tre olika per rond).

Det finns tjugo olika ämneskategorier. Själv är jag allra bäst på "Film på bio" men desto sämre på exempelvis "Fordon och trafik", och förvånande nog också på "Sport och fritid" (hade det varit några år sedan hade den kategorin troligen varit en av mina starkaste).

Quizkampen är visserligen inte gratis. Spelet finns i en gratisversion, men många verkar föredra de extra förmåner man får som betalande användare (det kostar inte mer än 22 kr). Man spelar på mobilen.

Om vi skulle återgå till den kultur- och reseblogg som jag nämner i översta stycket. Jag som är lite av en globetrotter som bott lite här och där ville ha tillgång till en ganska fri blogg där jag kan skriva om lite vad som helst som berör resor, kultur och andra relaterade intressanta frågor. Eftersom jag för stunden bor utomlands fick bloggens namn bli just "Leva utomlands". Jag kommer också att använda bloggen till att tipsa om andra intressanta hemsidor - troligen huvudsakligen på rese- och turisttema. Besök gärna en bra länkkatalog -

Sällskapsspel istället?

Med risk för att verka lite sådär - vad är det man brukar säga? preachy? - så tänkte jag tipsa alla läsare om att faktiskt ägna några timmar av återstoden av sommarlovet till att faktiskt stänga av datorn och spela sällskapsspel istället!

Sällskapsspel var något jag älskade som liten. Jag spelade Nya Finans, Bondespelet, Wall Street, kort, Fia med knuff, Game of Life - ja nästan alla de där som såldes. Sedan började långsamt olika datorspel, och i sinom tid onlinespel att ta över helt och hållet. Till slut kändes sällskapsspelen inte så lockande längre, och när lillasyster kom och föreslog denna sociala aktivitet fick hon oftast nobben.

Under den senaste veckan har jag återupptäckt sällskapsspelen. Årtalsspelet "När då då" har blivit en favorit här i lägenheten. Särskilt hos mig själv eftersom jag är rätt duktig på årtal. Vissa saker är emellertid hyfsat hopplösa att kunna, men man behöver sällan gissa på exakta år utan istället på olika årtalsintervall, beroende på vilka kort man har på bordet. Ett kul sällskapsspel - som dessutom går riktigt snabbt att lära sig!

Vidare har jag spelat Scrabble - den engelskspråkiga versionen av Alfapet - många gånger. Dessutom har det en rolig extrafiness känd som "trickster". På spelplanen kan man hamna på "Trick"-rutor som ger en tillgång till ett kort som kan ge en alla möjliga fördelar (som dubbla poäng, möjligheten att sno sin motståndares senaste poäng, och så vidare). Jag är fortfarande ingen mästare på spelet och behöver lång betänketid, men när man kommer in i det är det riktigt skoj. Betydligt roligare än vanliga Alfapet! Men så måste man tänka med sin bästa engelska också.

Så varför inte ta möjligheten nu under de sista lovdagarna (om några sådana finns), att umgås lite extra med nära och kära genom ett trevligt sällskapsspel!

Glad sommar önskar spelbloggen!

Som ni säkert har märkt så har inte uppdateringarna kommit så väldigt frekvent här på bloggen. De mindre svenska sidorna besöks inte så mycket längre, när det gäller gratisspel. Det är desto vanligare att man har sin favoritsida (t.ex. Miniclip) och utforskar spelen där.

Jag har själv inte spelat så mycket onlinespel på senare tid. Jag talar nog om flera år egentligen. Jag hade ju mina favoriter som jag ständigt bloggade om - "TG Motocross" och så vidare. Men sen har det varit sämre med det, och jag har börjat läsa på universitetet. Jag missade till och med att fira födelsedagen (Gratis spel firade fem år i maj).

Om man är ny besökare får man således helt enkelt dra nytta av de många inlägg och tips som kan hittas i arkivet. Den här bloggen kommer inte att uppdateras frekvent i framtiden, utan jag kommer istället fokusera på andra sidor.

Men jag tar ändå chansen och önskar en glad sommar till alla som fortfarande hittar in här. Vädret har inte varit det bästa, men det bjuder å andra sidan in till mycket onlinespelande! Låt det bara inte ta över era liv helt och hållet! Det gäller andra spel också. Det är ju så lätt hänt ...

Läs även andra bloggares åsikter om spelblogg, gratis spel, spel, sommar

Mest koncentrerade? Servitörer eller spelservitörer?

Det bästa med att spela servitörsspel (eller ”restaurangspel”, vad man nu vill kalla dem) är att det är helt upp till en själv hur lyckad man är. Personen man styr blir oftast inte trött av sig själv, utan det är bara en själv som kan tröttas ut av processen att springa in efter notan, och ut med mat, och ut med nya beställningar.

Jag har råkat ut för rejält blandad kvalitet när det gäller servitörer och servitriser i den riktiga världen. I många fall har det lett till total frustration, när man inser att man själv troligtvis kunnat göra mycket bättre ifrån sig (för jag har fått så många poäng i ett servitörsspel). Men man måste väl också ha i åtanke att de som serverar är riktiga människor av kött och blod. Och de har brister.

Däremot kan jag tycka att det påfallande ofta är fallet att ganska så blåsta personer får jobb som servitörer. Det känns lite fel eftersom man måste vara snabbtänkt, bra på att lösa problem, och ha väldigt bra minne, om man tar sig an arbetet. Kanske skulle de vinna på att spela actionspel som servitörer på en restaurang? Man kan börja i änden ”hamburgerhak” och så klarar man kanske av ”Värdshuset Vita Duken” efter ett tag. Först därefter kan man ta sig an de riktiga ställena.

Onlinespels-kompetenstest. Ingen dålig idé!

Dodgeball-spel? Roligare än filmen?

Spökboll är en sådan där idrottsaktivitet som jag ofta såg som en av de roligaste. Nu var det i och för sig över fem år sedan jag senast hade skolidrott, men jag minns så väl att det var ”fest” de gånger de vankades spökboll.

Det engelska uttrycket för spökboll är ”dodgeball”. I och för sig så är det något felaktigt eftersom reglerna skiljer sig en del mellan de båda. I ”dodgeball” finns inga spöken som går över på motståndarnas sida. Istället åker man ut om man blir träffad, och det finns inga löjliga regler om att man inte får kasta i ansiktet på någon. Jag har inte lyckats hitta några bra dodgeball-spel online, men om ni har några förslag så är ni välkomna att kommentera det här inlägget!

Anledningen till att jag kom på tanken var att jag faktiskt först igår kom mig för att se komedifilmen från 2004 med Vince Vaughn och Ben Stiller. Min idrottslärare, vill jag minnas, såg den på bio och tyckte att det var bland det roligaste hon sett, medan några klasskompisar var något mer tveksamma. Min egen åsikt blev i alla fall tveklöst att det är en av de absolut tråkigaste komedier jag har sett. På år och dar, verkligen. Och troligtvis är det för att man inte kan upprepa ”dodgeball-i-huvudet-aj-ont”-skämtet hur många gånger som helst. Filmen i övrigt var nämligen ett sant lågvattenmärke.

Hungerspelen

Nej det här inlägget kommer inte att handla om en mycket populär ungdomsroman som under kommande året dessutom går ut i filmatiserad form på biograferna. Istället kommer det att handla om hur man fungerar som person när man är riktigt hungrig.

Jag har under min uppväxt i mångt och mycket gjort det till en vana att låta mig skämmas bort av min mors matlagning. Fram tills jag vid 20 års ålder flyttade hemifrån såg jag till att aldrig ha mer än en ”matdag”. Det var liksom bäst och enklast så. Däremot har jag sett till att skaffa mig oändligt med andra förpliktelser samtidigt, men när det börjar närma sig middag och man är riktigt hungrig, så är det mycket svårt att förmå sig att få något gjort.

Dit jag vill komma är att, aldrig har jag nog spelat gratisspel så frekvent, som de timmar i mitt liv då jag har varit ordentligt hungrig. Hungern leder till en oförmåga att göra något verkligt vettigt, så nästan alltid blir det att jag klickar in mig på Free Online Games eller Miniclip när jag inte står ut längre. Jag brukar dock se till att undvika de hungerspel som bara förvärrar situationen – exempelvis de actionspel där man agerar servitör och ska servera kunder hamburgare, pizza eller något annat läckert.

När Internet inte fungerar

Jag satt precis och var oerhört sugen på att publicera ett inlägg, men så ville inte internet fungera. Om det är någonting som gör mig rysligt arg så är det när jag råkar ut för just detta. Man är utelåst från sin verksamhet som bloggare, webbutvecklare, och framför allt – som spelare!

I mina yngre år när vi i familjen fortfarande tampades med modem så spelade jag inte alls särskilt mycket onlinespel. Istället rörde det sig om dataspel – betalspel – som Need for Speed och Timon and Pumbaa’s Jungle Games. Man kunde alltid lita på att de fungerade.

Själv börjar jag känna det lite så att internet borde vara som posten – det borde vara tillförlitligt vid det här laget. Liksom posten blivit mer och mer tillförlitlig. Man fruktar ju sällan att ens brev inte ska komma fram, åtminstone inte om man skickar inom landet. När man verkligen är inne i en period av spelberoende så kan man bli fullkomligt vansinnig om internet inte fungerar som det ska. Å andra sidan kanske det mestadels är mer positivt än negativt.

Varför Pacman?

Det är hög tid att försöka vara lite spelfilosofisk. Vad är det egentligen med olika spel som berör oss? Varför blir vissa spel otroligt populära medan andra inte tar sig så långt? Vad är det vi älskar med konceptet ”Pacman”?

Låt oss ta en titt på hur Pacman är uppbyggt: allt är tvådimensionellt och man styr ett gult monster runt i en labyrint och samlar punkter, samtidigt som man ska akta sig för spökena. Tar man däremot en stor plupp så har man istället möjligheten att fånga spökena och tjäna höga poäng. Jag kan tänka mig några olika anledningar till varför många finner Pacman så beroendeframkallande.

1.     Enkelheten. Det är inte alltid vi vill utsätta oss själva för komplicerade spel. Ur ren avkopplingssynpunkt fungerar Pacman (med bara en dimension att hålla ordning på) riktigt bra!

2.     Aktiviteten. Vi människor är rastlösa ting. Även om vi är helt slut efter en tung dag så vill vi ofta inte lägga oss raklånga och sova, utan föredrar ofta att göra någonting som inte kräver så mycket tankeverksamhet.

3.     Siffror. Jag tror att vi som människor känner en nära samhörighet med siffror, eftersom de står i relation till den matematiska sanningen. Att således se sig samla poäng i form av små bubblor där det står ”200”, ”400”, ”800” eller ”1600” ger en liten glädjekick.

4.     Äta, fly och fånga. Vardagen innehåller inte alltid så mycket äventyr. Gratisspelen innehåller alltid äventyr.