Glad sommar önskar spelbloggen!

Som ni säkert har märkt så har inte uppdateringarna kommit så väldigt frekvent här på bloggen. De mindre svenska sidorna besöks inte så mycket längre, när det gäller gratisspel. Det är desto vanligare att man har sin favoritsida (t.ex. Miniclip) och utforskar spelen där.

Jag har själv inte spelat så mycket onlinespel på senare tid. Jag talar nog om flera år egentligen. Jag hade ju mina favoriter som jag ständigt bloggade om - "TG Motocross" och så vidare. Men sen har det varit sämre med det, och jag har börjat läsa på universitetet. Jag missade till och med att fira födelsedagen (Gratis spel firade fem år i maj).

Om man är ny besökare får man således helt enkelt dra nytta av de många inlägg och tips som kan hittas i arkivet. Den här bloggen kommer inte att uppdateras frekvent i framtiden, utan jag kommer istället fokusera på andra sidor.

Men jag tar ändå chansen och önskar en glad sommar till alla som fortfarande hittar in här. Vädret har inte varit det bästa, men det bjuder å andra sidan in till mycket onlinespelande! Låt det bara inte ta över era liv helt och hållet! Det gäller andra spel också. Det är ju så lätt hänt ...

Läs även andra bloggares åsikter om spelblogg, gratis spel, spel, sommar

Mest koncentrerade? Servitörer eller spelservitörer?

Det bästa med att spela servitörsspel (eller ”restaurangspel”, vad man nu vill kalla dem) är att det är helt upp till en själv hur lyckad man är. Personen man styr blir oftast inte trött av sig själv, utan det är bara en själv som kan tröttas ut av processen att springa in efter notan, och ut med mat, och ut med nya beställningar.

Jag har råkat ut för rejält blandad kvalitet när det gäller servitörer och servitriser i den riktiga världen. I många fall har det lett till total frustration, när man inser att man själv troligtvis kunnat göra mycket bättre ifrån sig (för jag har fått så många poäng i ett servitörsspel). Men man måste väl också ha i åtanke att de som serverar är riktiga människor av kött och blod. Och de har brister.

Däremot kan jag tycka att det påfallande ofta är fallet att ganska så blåsta personer får jobb som servitörer. Det känns lite fel eftersom man måste vara snabbtänkt, bra på att lösa problem, och ha väldigt bra minne, om man tar sig an arbetet. Kanske skulle de vinna på att spela actionspel som servitörer på en restaurang? Man kan börja i änden ”hamburgerhak” och så klarar man kanske av ”Värdshuset Vita Duken” efter ett tag. Först därefter kan man ta sig an de riktiga ställena.

Onlinespels-kompetenstest. Ingen dålig idé!

Dodgeball-spel? Roligare än filmen?

Spökboll är en sådan där idrottsaktivitet som jag ofta såg som en av de roligaste. Nu var det i och för sig över fem år sedan jag senast hade skolidrott, men jag minns så väl att det var ”fest” de gånger de vankades spökboll.

Det engelska uttrycket för spökboll är ”dodgeball”. I och för sig så är det något felaktigt eftersom reglerna skiljer sig en del mellan de båda. I ”dodgeball” finns inga spöken som går över på motståndarnas sida. Istället åker man ut om man blir träffad, och det finns inga löjliga regler om att man inte får kasta i ansiktet på någon. Jag har inte lyckats hitta några bra dodgeball-spel online, men om ni har några förslag så är ni välkomna att kommentera det här inlägget!

Anledningen till att jag kom på tanken var att jag faktiskt först igår kom mig för att se komedifilmen från 2004 med Vince Vaughn och Ben Stiller. Min idrottslärare, vill jag minnas, såg den på bio och tyckte att det var bland det roligaste hon sett, medan några klasskompisar var något mer tveksamma. Min egen åsikt blev i alla fall tveklöst att det är en av de absolut tråkigaste komedier jag har sett. På år och dar, verkligen. Och troligtvis är det för att man inte kan upprepa ”dodgeball-i-huvudet-aj-ont”-skämtet hur många gånger som helst. Filmen i övrigt var nämligen ett sant lågvattenmärke.